Kött o potatis. U can't miss
Ta en titt på bilden nedan. Rätten har kanske inte riktigt den touch av finess som vissa andra rätter vi ibland lägger upp här på bloggen. MEN, grejen är att kött och potatis, gärna med sås, är sjukt gott (som om ni inte visste det...). Det finns en anledning att det har blivit en sån klassiker som det är.
Vad ni ser är klyftpotatis med rostbiff, färsk grön sparris, bernaisesås och vitlökssmör.
Rostbiff är ett prisvärt alternativ till exempelvis oxfilé. Visst är filén godare. Det är svårt att förneka. Men den är också dyrare. Det brukar också vara svårt att förneka. Så vill man spara ett par kronor men fortfarande äta gott kött kan man köpa en bit rostbiff istället.
Hur tillagar man då detta? Jo, det är inga större konstigheter. I alla fall inte om man kan tänka sig att ta en genväg och köpa en färdig bernaisesås. Inte det mest lyxiga alternativet, men ibland får även vi ambitiösa bloggare välja den enklare vägen.
Klyftpotatis görs genom att tvätta och skära potatisen i klyftor. Lägg den på plåten och häll lite olivolja, salt, en eller två pressade vitlöksklyftor och eventuellt andra kryddor på potatisen och blanda dem lite grand. Sätt in i ugnen vid 200 grader och låt dem stå ca 30 minuter eller tills de ser goda ut och smakar gott. Det är bara att ta ut en och testa.
Låt köttbitarna marinera en stund. Vi använde soja, lite honung och färsk rosmarin. Stek dem sedan i en klick smör. Först på ganska hög värme så de får fin färg, sen kan man sänka värmen och låta dem bli så pass genomstekta som man vill ha dem.
Sparrisen stekte vi i lite smör och kryddade med salt, peppar och lite socker. Färsk sparris är så gott i sig självt att man inte behöver göra något särkilt med den för att den ska smaka bra.
Vitlökssmör gör man genom att ta en klick smör eller margarin, pressa ner någon klyfta vitlök (beroende på hur mycket man gör) och även tillsätta lite salt och kanske persilja eller någon annan god ört. sen rör man ihop det hela och lägger förslagsvis på en bit folie eller plastfolie som man sen rullar till en cylinder.
Såsen, som sagt, köpte vi denna gång färdig så den var bara att värma.
Mycket nöje!
-Allan
Vad ni ser är klyftpotatis med rostbiff, färsk grön sparris, bernaisesås och vitlökssmör.
Rostbiff är ett prisvärt alternativ till exempelvis oxfilé. Visst är filén godare. Det är svårt att förneka. Men den är också dyrare. Det brukar också vara svårt att förneka. Så vill man spara ett par kronor men fortfarande äta gott kött kan man köpa en bit rostbiff istället.
Hur tillagar man då detta? Jo, det är inga större konstigheter. I alla fall inte om man kan tänka sig att ta en genväg och köpa en färdig bernaisesås. Inte det mest lyxiga alternativet, men ibland får även vi ambitiösa bloggare välja den enklare vägen.
Klyftpotatis görs genom att tvätta och skära potatisen i klyftor. Lägg den på plåten och häll lite olivolja, salt, en eller två pressade vitlöksklyftor och eventuellt andra kryddor på potatisen och blanda dem lite grand. Sätt in i ugnen vid 200 grader och låt dem stå ca 30 minuter eller tills de ser goda ut och smakar gott. Det är bara att ta ut en och testa.
Låt köttbitarna marinera en stund. Vi använde soja, lite honung och färsk rosmarin. Stek dem sedan i en klick smör. Först på ganska hög värme så de får fin färg, sen kan man sänka värmen och låta dem bli så pass genomstekta som man vill ha dem.
Sparrisen stekte vi i lite smör och kryddade med salt, peppar och lite socker. Färsk sparris är så gott i sig självt att man inte behöver göra något särkilt med den för att den ska smaka bra.
Vitlökssmör gör man genom att ta en klick smör eller margarin, pressa ner någon klyfta vitlök (beroende på hur mycket man gör) och även tillsätta lite salt och kanske persilja eller någon annan god ört. sen rör man ihop det hela och lägger förslagsvis på en bit folie eller plastfolie som man sen rullar till en cylinder.
Såsen, som sagt, köpte vi denna gång färdig så den var bara att värma.
Mycket nöje!
-Allan
Raggmunkar med fläsk och rårörda lingon
Om det förra inlägget var åt det mer avancerade och exotiska hållet (räknas franskt som exotiskt nu för tiden?) Så är detta recept mycket enklare och inhemskt. Men lika gott för det. Det går dessutom väldigt snabbt och enkelt att laga. Så passt snabbt att det nästan kan klassas som fast-food.
Ingredienser för ca 4 pers: 8-10 potatisar, 2 dl vetemjöl, 1 tsk salt, 4 dl mjölk, 1 ägg, 600g skivat rimmat sidfläsk (eller bacon, om man som jag inte hade rimmat fläsk i kylen)
Skala potatisen.
Stek fläsket i en stekpanna och lägg det sedan åt sidan och håll det varmt.
Under tiden som du steker fläsket kan du göra smeten.
Vispa ihop mjöl, salt och lite av mjölken till en jämn smet. Kläck sen i ägget och resten av mjölken och riv potatisen rätt ner i smeten.
Stek raggmunkarna i fettet från fläsket och en klick smör. Gör dem så stora eller små som du känner för, men tänk på att en stor tar lite längre tid att bli klar än en mindre. Stek dem ett par minuter på varje sida tills de är vackert gyllenbruna och inbjudande. Servera med rårörda lingon och låt dig väl smaka.
MUMS MUMS
Ingredienser för ca 4 pers: 8-10 potatisar, 2 dl vetemjöl, 1 tsk salt, 4 dl mjölk, 1 ägg, 600g skivat rimmat sidfläsk (eller bacon, om man som jag inte hade rimmat fläsk i kylen)
Skala potatisen.
Stek fläsket i en stekpanna och lägg det sedan åt sidan och håll det varmt.
Under tiden som du steker fläsket kan du göra smeten.
Vispa ihop mjöl, salt och lite av mjölken till en jämn smet. Kläck sen i ägget och resten av mjölken och riv potatisen rätt ner i smeten.
Stek raggmunkarna i fettet från fläsket och en klick smör. Gör dem så stora eller små som du känner för, men tänk på att en stor tar lite längre tid att bli klar än en mindre. Stek dem ett par minuter på varje sida tills de är vackert gyllenbruna och inbjudande. Servera med rårörda lingon och låt dig väl smaka.
MUMS MUMS
Coq au vin
Kära läsare. Följande rätt är inget man gör ensam hemma en torsdagskväll precis. Den tar en en liten stund att fixa och kräver en insats i köket. Men den är å andra sidan en bra grej att bjuda på om man ska ha middagsgäster på besök och den är inte heller så svår som man skulle kunna tro. Laga den gärna tillsammans med någon annan eftersom det är en del hackande och grejer som man, om man är ensam, lätt blir trött på. Rätten är en riktig klassiker som alla borde prova någon gång!
Detta recept räcker bra åt ca 5 pers.
Ingredienser som behövs är: 1 kyckling eller ungtupp (det går att göra med exempelvis kycklingklubbor också, ta isf en per person), 150g rökt sidfläsk, 1 gul lök, 2 morötter, 1 purjolök, 1 flaska rödvin, 10 schalottenlökar, 200g champinjoner,
2 vitlöksklyftor, skalet från 1/4 citron, 2 tsk salt, 2 lagerblad, 1/2 tsk svartpeppar, 2 tsk timjan, 1/2 tsk stött rosmarin, 3 msk vetemjöl, 1 dl vatten, persilja till garnering + smör att steka i
Ha en panna att steka saker i, och en stor gryta att koka dem i senare, till hands.
Börja med att dela kycklingen/tuppen i ca åtta delar och stek dem på medelstark värme ett par minuter. Lägg dem sedan i grytan.
Stek det skivade fläsket knaprigt och lägg det åt sidan tills vidare.
Stek nu den hackade gula löken, hackade purjolöken och strimlade morötterna ett par minuter. Lägg dem sen i grytan.
Tillsätt i grytan vin, salt, kryddor, pressad vitlök och citronskal och låt allt koka på låg värme i ca 25 minuter.
Fräs de hackade champinjonerna tillsammans med den skalade (ej hackade) schalottenlöken och lägg det i grytan. Nu lägger du även i fläsket i grytan, späder eventuellt med lite vatten och låter det koka i ca 10 minuter.
Rör sen ut mjölet i ca 1 dl vatten och häll det i grytan och låt det slutligen koka i 3-5 minuter. Sen är det hela klart att avnjutas! Det var inte så värst svårt va?
Rätten serveras med fördel tillsammans med potatis eller ris och klipp rikligt med persilja över den när du lägger upp den på tallriken.
Detta är en rätt som är godare än den ser ut. Vinet gör grytan väldigt lila och tydligen är lila ingen färg som ger en någon extra lust att äta något, men den är väldigt god ändå. Det vill jag lova! =)
Hoppas ni vågar er på att tillreda detta recept någon gång!
Hälsningar Allan
Restaurang Di Penco
Här kommer ett gott tips till dig som är i malmö centrum och sugen på lunch. Gå till restaurang Di Penco på roskildevägen 3. Det ligger precis bakom operan och gamla idrottsplatsen. Nere i källaren ligger denna italienska lunchrestaurang och bara väntar på att du ska upptäcka den. Även om atmosfären tar lite skada av att restaurangen ligger i en källare, så är där ganska mysigt också med tegelväggar och vitmålade väggar varvat om varandra.
Jag var där idag och åt en av deras dagens som råkade vara ravioli. Det låter ju rätt trist tycker jag själv. Man tänkte liksom att "Jag har provat ravioli, och det har aldrig gjort mig särskilt glad". Felet i den förra meningen är att jag insåg att jag inte har provat ravioli förr. De torra kuddarna man köpt på burk eller fått serverat i skolan är något helt väsenskilt från den maträtt jag åt idag. Vilket iofs inte är helt omöjligt att lista ut. Di Pencos pasta är handgjord och dagsfärsk samt tillagad till perfektion. Raviolin serverades med en svampsås och riven parmesanost och det hela var, som ni säkert kan förstå, alldeles delikat. Inget mindre.
När man kommer in får man en liten korg med bröd och en tallrik med god olivolja på som man kan äta av medan man väntar på att varmrätten ska komma in. Om ni är som jag så är även detta något som ni verkligen hade uppskattat. Olivolja på egenbakat bröd och en liten nypa salt på det är ju helt underbart gott. =)
Det pratas mycket italienska i lokalen så känslan är nästan som att vara på semester ett litet tag, vilket givetvis inte är fel.
Var det dyrt då? Nej, inte särskilt. Dagens pasta kostar 60 kr. Andra rätter kostar en tia eller två till och en kaffe efter maten kostar en tjuga. Så prismässigt är det som många andra lunchställen. Men även om maten i sig är enkel och opretantiös så var den gjord med så pass bra ingredienser och av en säker och kunnig hand vilket gjorde det till en lunch där det fanns lite extra att njuta av.
//Allan
Jag var där idag och åt en av deras dagens som råkade vara ravioli. Det låter ju rätt trist tycker jag själv. Man tänkte liksom att "Jag har provat ravioli, och det har aldrig gjort mig särskilt glad". Felet i den förra meningen är att jag insåg att jag inte har provat ravioli förr. De torra kuddarna man köpt på burk eller fått serverat i skolan är något helt väsenskilt från den maträtt jag åt idag. Vilket iofs inte är helt omöjligt att lista ut. Di Pencos pasta är handgjord och dagsfärsk samt tillagad till perfektion. Raviolin serverades med en svampsås och riven parmesanost och det hela var, som ni säkert kan förstå, alldeles delikat. Inget mindre.
När man kommer in får man en liten korg med bröd och en tallrik med god olivolja på som man kan äta av medan man väntar på att varmrätten ska komma in. Om ni är som jag så är även detta något som ni verkligen hade uppskattat. Olivolja på egenbakat bröd och en liten nypa salt på det är ju helt underbart gott. =)
Det pratas mycket italienska i lokalen så känslan är nästan som att vara på semester ett litet tag, vilket givetvis inte är fel.
Var det dyrt då? Nej, inte särskilt. Dagens pasta kostar 60 kr. Andra rätter kostar en tia eller två till och en kaffe efter maten kostar en tjuga. Så prismässigt är det som många andra lunchställen. Men även om maten i sig är enkel och opretantiös så var den gjord med så pass bra ingredienser och av en säker och kunnig hand vilket gjorde det till en lunch där det fanns lite extra att njuta av.
//Allan
